Slutar tidigt på trotsdagar så jag inväntade aser och sen skyndade jag mig hem. Min röst är nästan helt borta och då vi har NP nästa vecka så är jag hemma imogon inshaa Allah för att vila halsen, känns som om det skär tusen knivar i den just nu. Hemma mötes jag av lite krassliga barn, och en liten selin som hoppar på mig och säger ”mamma jag har gjort kaffe till dig” (i hennes kök haha)<3 vi lekte lite, sen önskade hon chips och dipp och är man sjuk så får man unna sig. Länge sen vi åt just chips och dipp jag och hon så det vart super mysigt.
Slänger upp lite bilder på min nya väska (på bägarna) lite senare ikväll in shaa Allah, höra då! <3
Assalamo aleykom syster! Du har MashaAllah många läsare och jag behöver verkligen råd. Har i två års tid,dagligen funderat och innerligt önskat att kag ska börja bära hijab.Har alltid kommit på anöedningar och varit för feg gelt enkelt. Till saken hör är att jag är svensk, rädd för att bli dömd på jobbet och massa sådana saker.Är ensamstående mamma till en dotter,min tidigare man lämnade oss utan ett ord. Har många muslimska vänner Alhamdullilah men min familj kan inte förstå varföe jag fortfarande praktiserar islam även efter att min man stack.Har varit i djupa depressioner och stundtals tvivlat på min iman. Nu kämmer jag starkare än någonsin att jag vill praktiseta islam öppet inshaAllah.Jobbar inom vården,har precis börjat jobba igen på.ny arbetsplats där vi är privatklädda.Älskar mitt nuvarande jobb,funderar ändå på att byta för att våga ta på mig hijab,alla är jättesnälla mot mig men är rädd för att bli dömd.Vill gärna få råd och om andra har samma erfarenheter.Hur ska jag våga vara den jag alltid velat vara dvs öppet praktiserande syster InshaAllah?Är det någon annan som stannat på samma jobb och kommit med hijab en dag? Känner att jag fastnat i ingenmansland och vill ta mig över tröskeln och våga.Älskar verkligen att ha på mig hijab och saknar det dagligen. Har någon några tips eller hur har ni gjort? BarakAllah fiki och må Allah underlätta för oss alla